1En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel -- 2mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga. 3På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror. 4Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band. 5De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion. 6De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp; 7ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn, 8och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»