1För sångmästaren; en psalm av David. 2Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig. 3Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop; 4ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar, 5för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn. 6De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?» 7De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan. 8Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil. 9De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet. 10Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk. 11Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.