1Kung David var nu gammal och hade nått en hög ålder. Trots att man lade täcken över honom, kunde han inte hålla sig varm. 2Därför sade hans tjänare till honom: "Låt oss åt min herre konungen leta rätt på en ung kvinna, en jungfru, som kan bli konungens tjänarinna och sköta om honom. Om hon får ligga i din famn, så blir min herre konungen varm." 3De sökte över hela Israel efter en vacker ung kvinna och fann Abisag från Sunem och förde henne till kungen. 4Hon var mycket vacker. Hon skötte om kungen och betjänade honom, men kungen hade inget sexuellt umgänge med henne. 5Adonia, Haggits son, hade höga tankar om sig själv och sade: "Det är jag som skall bli konung." Han skaffade sig vagnar och ryttare och dessutom femtio man som sprang framför honom. 6Hans far hade aldrig velat såra honom genom att säga: "Varför gör du så?" Adonia såg också mycket bra ut och han var född efter Absalom. 7Han började förhandla med Joab, Serujas son, och med prästen Ebjatar, och dessa anslöt sig till Adonia och understödde honom. 8Men prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, samt profeten Natan, Simei, Rei och Davids hjältar stödde inte Adonia. 9Adonia offrade får och nötboskap och gödkalvar vid Sohelet-stenen som ligger vid Rogelskällan. Han bjöd in alla sina bröder, kungens söner, och alla de män i Juda som var i kungens tjänst. 10Men han bjöd inte in profeten Natan, Benaja, hjältarna och sin bror Salomo. 11Då sade Natan till Bat-Seba, Salomos mor: "Du har väl hört att Adonia, Haggits son, har blivit kung, utan att vår herre David vet om det? 12Men nu vill jag ge dig ett råd för att du skall kunna rädda ditt och din son Salomos liv. 13Gå genast in till kung David och säg till honom: Har inte du själv, min herre konung, med ed lovat din tjänarinna och sagt: Din son Salomo skall bli kung efter mig. Det är han som skall sitta på min tron. Varför har då Adonia blivit kung? 14Medan du är där och talar med kungen, skall jag komma in efter dig och bekräfta det du har sagt." 15Bat-Seba gick in till kungen i kammaren. Kungen var nu mycket gammal och Abisag från Sunem betjänade honom. 16Bat-Seba bugade sig och föll ner för kungen. Och kungen frågade: "Vad önskar du?" 17Hon svarade honom: "Min herre, du har själv lovat din tjänarinna med ed vid Herren, din Gud, och sagt: Din son Salomo skall bli kung efter mig. Det är han som skall sitta på min tron. 18Men se, nu har Adonia blivit kung, utan att du, min herre konung, har fått veta det. 19Han har offrat tjurar, gödkalvar och får i mängd, och han har bjudit in alla konungens söner och prästen Ebjatar och överbefälhavaren Joab. Men din tjänare Salomo har han inte bjudit in. 20Nu är hela Israels ögon riktade på dig, min herre konung, för att du skall kungöra för dem vem som skall sitta på min herre konungens tron efter honom. 21Annars kommer jag och min son Salomo att anses som brottslingar, när min herre konungen har gått till vila hos sina fäder." 22Och se, medan hon ännu talade med kungen, kom profeten Natan. 23Man anmälde det för kungen och sade: "Profeten Natan är här." När han kom inför kungen, föll han ner på sitt ansikte för kungen 24och sade: "Min herre konung, har du verkligen sagt att Adonia skall bli kung efter dig och att det är han som skall sitta på din tron? 25För i dag har han gått ner och offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får och har bjudit in alla konungens söner och befälhavare och prästen Ebjatar. De håller nu på att äta och dricka hos honom och de ropar: Leve konung Adonia! 26Men han har inte bjudit in mig, din tjänare, och inte heller prästen Sadok eller Benaja, Jojadas son, eller din tjänare Salomo. 27Kan väl detta ha kommit från min herre konungen, utan att du har låtit din tjänare veta vem som skall sitta på min herre konungens tron efter honom?" 28Då svarade kung David och sade: "Kalla Bat-Seba hit till mig." När hon kom inför kungen och stod framför honom, 29svor kungen en ed och sade: "Så sant Herren lever, han som har befriat mig ur all nöd: 30Så som jag lovade dig med ed vid Herren, Israels Gud, då jag sade: Din son Salomo skall bli kung efter mig, det är han som skall sitta på min tron i mitt ställe, så vill jag göra i dag." 31Då bugade sig Bat-Seba med ansiktet mot marken och föll ner för kungen och sade: "Må min herre, konung David, leva för evigt!" 32Kung David sade: "Kalla hit till mig prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son." När dessa kom inför kungen, 33sade han till dem: "Tag er herres tjänare med er och sätt min son Salomo på min egen mulåsna och för honom ner till Gihon. 34Där skall prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till kung över Israel. Sedan skall ni blåsa i hornet och ropa: Leve konung Salomo! 35Därefter skall ni följa honom hit upp, och han skall komma och sitta på min tron, och det är han som skall vara kung i mitt ställe, ty honom har jag utsett till härskare över Israel och Juda." 36Då svarade Benaja, Jojadas son, kungen och sade: "Amen. Så skall också Herren, min herre konungens Gud, säga. 37Så som Herren har varit med min herre konungen, så skall han också vara med Salomo. Han skall göra hans tron ännu mäktigare än min herres, konung Davids, tron." 38Prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, gick dit ner tillsammans med kereteerna och peleteerna och satte Salomo på kung Davids mulåsna och förde honom till Gihon. 39Prästen Sadok tog oljehornet ur tältet och smorde Salomo. Därefter blåste de i hornet och allt folket ropade: "Leve konung Salomo!" 40Sedan följde allt folket med honom upp, medan de blåste på flöjter och visade sin glädje med så stort jubel att marken kunde ha rämnat av deras rop. 41Men Adonia och alla de som han hade bjudit till sig hörde detta just som de hade slutat äta. När Joab hörde ljudet från hornet, sade han: "Vad är det för oväsen som hörs från staden?" 42Medan han ännu talade kom Jonatan, prästen Ebjatars son. Adonia sade till honom: "Kom hit, en hederlig man som du kommer säkert med goda nyheter." 43Jonatan svarade Adonia: "Nej, vår herre, kung David, har gjort Salomo till kung. 44Kungen har sänt med honom prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, tillsammans med kereteerna och peleteerna, och de har satt honom på kungens mulåsna. 45Och prästen Sadok och profeten Natan har smort honom till kung i Gihon. Sedan har de jublande dragit upp därifrån och hela staden är i rörelse. Därför har ni hört detta oväsen. 46Salomo sitter nu också på kungatronen. 47Vidare har kungens tjänare kommit för att lyckönska vår herre, kung David, och sagt: Må din Gud låta Salomos namn bli ännu större än ditt namn och hans tron ännu mäktigare än din tron. Och kungen har tillbett, nerböjd över sin säng. 48Kungen har också sagt: Lovad vare Herren, Israels Gud, som i dag har satt en efterträdare på min tron, så att jag med egna ögon har sett det!" 49Då blev alla Adonias gäster förskräckta och gick var och en åt sitt håll. 50Men Adonia greps av sådan förskräckelse för Salomo att han reste sig och gick och fattade tag i hornen på altaret. 51Och man berättade för Salomo: "Se, Adonia har gripits av förskräckelse för kung Salomo. Därför har han fattat tag i hornen på altaret och sagt: Kung Salomo måste i dag ge mig sin ed på att han inte skall döda sin tjänare med svärd." 52Då sade Salomo: "Om han är en uppriktig man skall inte ett hår på hans huvud falla till marken. Men om något ont upptäcks hos honom skall han dö." 53Därefter sände kung Salomo bud och lät hämta honom från altaret. Han kom och föll ner för kung Salomo, och Salomo sade till honom: "Gå hem till ditt."