1I Juda kung Jojakims tredje regeringsår kom Nebukadnessar, kungen i Babel, mot Jerusalem och belägrade det. 2Och Herren gav Jojakim, kungen i Juda, i hans hand liksom en del av kärlen i Guds tempel, och Nebukadnessar förde in dem i sin guds hus i Sinears land. Kärlen förde han in i sin guds skattkammare. 3Kungen befallde sin förste hovmarskalk Aspenas att han av Israels barn skulle låta hämta unga män av kunglig släkt eller av förnäm börd, 4sådana som inte hade något kroppsligt lyte utan var vackra att se på. De skulle kunna tillägna sig all slags lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga att tjäna i kungens palats. De skulle få undervisning i kaldeernas språk och litteratur. 5Kungen bestämde åt dem en viss tilldelning för var dag av sin egen mat och av det vin han själv drack. Han befallde att man skulle lära upp dem i tre år för att de därefter skulle tjänstgöra hos kungen. 6Bland dessa var Daniel, Hananja, Misael och Asarja av Juda stam. 7Men förste hovmarskalken gav dem andra namn. Daniel kallade han Beltesassar, Hananja Sadrak, Misael Mesak och Asarja Abed-Nego. 8Men för Daniel var det angeläget att inte orena sig med kungens mat eller med vinet som han drack, och han bad förste hovmarskalken att han inte skulle tvingas orena sig. 9Gud lät Daniel finna nåd och barmhärtighet inför förste hovmarskalken. 10Men denne sade till Daniel: "Jag fruktar att min herre konungen, som har bestämt vad ni skall äta och dricka, skall finna att ni är magrare än de unga män som är jämnåriga med er. Ni kommer då att dra skuld över mig inför konungen." 11Då sade Daniel till hovmästaren, som förste hovmarskalken satt över Daniel, Hananja, Misael och Asarja: 12"Gör ett försök med dina tjänare i tio dagar och låt oss få äta grönsaker och dricka vatten. 13Jämför oss sedan med de unga män som har ätit av konungens mat och gör med dina tjänare efter vad du då ser." 14Han lyssnade till deras begäran och gjorde ett försök med dem i tio dagar. 15Efter de tio dagarna visade de sig vara vackrare att se på och mer välnärda än alla de unga män som hade ätit av kungens mat. 16Hovmästaren lät dem då också i fortsättningen slippa den mat som hade varit bestämd för dem och det vin de skulle ha druckit, och han gav dem grönsaker i stället. 17Åt dessa fyra unga män gav Gud kunskap och insikt i all slags skrift och vishet, och Daniel förstod alla slags syner och drömmar. 18När tiden var inne då kungen bestämt att de skulle föras fram inför honom, fördes de av förste hovmarskalken inför Nebukadnessar. 19Kungen talade med dem, och det fanns ingen av dem som kunde jämföras med Daniel, Hananja, Misael och Asarja. De fick då tjänstgöra hos kungen. 20Han fann att de i alla frågor som krävde vishet och förstånd var tio gånger klokare än någon annan av de spåmän och besvärjare som fanns i hela hans rike. 21Och Daniel blev kvar där ända till kung Koresh första regeringsår.