1Herrens ord kom till mig. Han sade: 2"Du människobarn, säg till fursten i Tyrus:Så säger Herren, Herren:Ditt hjärta är högmodigtoch du säger: Jag är en gud,jag tronar på en gudatronmitt ute i havet.Ändå är du bara en människa och inte en gud,hur mycket du än i ditt hjärtatycker dig vara en gud. 3Se, du menar dig vara visare än Daniel,ingen hemlighet är dold för dig. 4Genom din visdom och ditt förståndhar du blivit rik,guld och silver har du samlat i dina förrådshus. 5Genom stor visdom med vilken du bedrev din handelhar du ökat din rikedom,och så har ditt hjärta blivit högmodigtför din rikedoms skull. 6Därför säger Herren, Herren så:Eftersom du menar att dina tankar är Guds tankar, 7se, därför skall jag låta främlingar komma mot dig,de grymmaste folk.De skall dra sina svärd mot din visdoms skönhetoch orena din glans. 8De skall störta ner dig i graven,och du skall dö en våldsam dödmitt ute i havet. 9Skall du då säga till den som dräper dig:'Jag är en gud',du som är en människa och inte en gud,i händerna på den som genomborrar dig? 10Du skall dö som de oomskurna dörför främlingars hand.Ty jag har talat,säger Herren, Herren." 11Herrens ord kom till mig. Han sade: 12"Du människobarn, stäm upp en klagosång över kungen i Tyrus och säg till honom:Så säger Herren, Herren:Du var en mönsterbild av fullkomlighet,full av visdom och fullkomlig i skönhet. 13I Eden, Guds lustgård, var du,höljd i alla slags ädelstenar:karneol, topas och kalcedon,krysolit, onyx och jaspis,safir, karbunkel och smaragd.Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade,framställda den dag du skapades. 14Du var en smord, beskyddande kerub,och jag hade satt dig på Guds heliga berg.Där gick du omkring bland gnistrande stenar. 15Du var fullkomlig på alla dina vägarfrån den dag då du skapades,till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig. 16Genom din stora handelfylldes du med våld,och du syndade.Därför drev jag dig bort från Guds bergoch förgjorde dig, du beskyddande kerubmitt bland de gnistrande stenarna. 17Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet, och du fördärvade din visdom på grund av din prakt,kastade jag ner dig till jordenoch utlämnade dig åt kungar till att beskådas. 18Genom dina många missgärningar och din oärliga handelvanhelgade du dina helgedomar.Därför lät jag eld gå ut från dig,och den förtärde dig.Jag gjorde dig till aska på markeninför alla som såg dig. 19Alla som kände dig bland folkenhäpnade över dig.Du fick ett fasansfullt slutoch du skall inte mer finnas till." 20Herrens ord kom till mig. Han sade: 21"Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det 22och säg:Så säger Herren, Herren:Se, jag skall komma över dig, Sidon,och förhärliga mig i dig.Man skall inse att jag är Herren,när jag dömer henneoch bevisar mig helig i hennes mitt. 23Jag skall sända pest över henneoch blod på hennes gator,och inne i henne skall döende män falla för svärd,som skall drabba henne från alla sidor.Och man skall inse att jag är Herren. 24Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren. 25Så säger Herren, Herren: När jag samlar Israels hus från de folk där de är kringspridda, skall jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon, och de skall sedan bo i sitt land, det som jag gav åt min tjänare Jakob. 26De skall bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de skall bo i trygghet, när jag dömer alla som bor runt omkring dem och som föraktar dem. Och de skall inse att jag är Herren, deras Gud."