1I det tolfte året, på första dagen i den tolfte månaden kom Herrens ord till mig. Han sade: 2"Du människobarn, stäm upp en klagosång över farao, kungen i Egypten, och säg till honom:Du var lik ett ungt lejon bland hednafolken.Du liknade monstret i havet,där du for fram i dina strömmaroch rörde upp vattnet med dina fötteroch grumlade floderna. 3Så säger Herren, Herren:Jag skall breda ut mitt nät över diggenom skaror av många folk,och de skall dra upp dig i mitt garn. 4Jag skall kasta upp dig på landoch slunga dig bort på det öppna fältet.Jag skall låta alla himlens fåglar slå ner på digoch låta jordens alla vilda djur äta sig mätta på dig. 5Jag skall kasta ditt kött på bergenoch fylla dalarna med ditt stora skrov. 6Jag skall dränka landetmed strömmar av ditt blod ända upp till bergen,och bäckarna skall bli fyllda av dig. 7När det är ute med dig,skall jag täcka över himlenoch förmörka stjärnorna.Jag skall täcka över solen med moln,och månen skall inte lysa mer. 8Alla ljus på himlenskall jag göra mörka för din skulloch låta mörker komma över ditt land,säger Herren, Herren. 9Många folks hjärtan skall jag bedröva,när jag tillkännager din undergång bland hednafolken,för länder som du inte känner till. 10Jag skall få många folk att häpna över dig,och deras kungar skall bäva för din skull,när jag svingar mitt svärd inför deras ögon.Varje ögonblick skall de frukta,var och en för sitt liv,den dag du faller. 11Ty så säger Herren, Herren:Den babyloniske kungens svärd skall komma över dig. 12Jag skall låta din larmande hop falla för hjältars svärd,grymmast bland hednafolk är de alla.De skall ödelägga Egyptens härlighet,och hela den larmande hopen skall förgöras. 13Jag skall utrota all dess boskapvid de många vattnen.Ingen människofot skall mer röra upp vattnet,inte heller boskapsklövar. 14Sedan skall jag låta deras vatten sjunka undanoch deras strömmar flyta bort som olja,säger Herren, Herren. 15När jag gör Egyptens land till en övergiven ödemarkoch tar ifrån landet allt som finns däroch slår ner alla som bor i landet -då skall de inse att jag är Herren. 16Detta är en klagosång som man skall sjunga.Folkens döttrar skall sjunga den över Egyptenmed hela dess larmande hop,säger Herren, Herren." 17I det tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom Herrens ord till mig. Han sade: 18"Du människobarn, sjung sorgesång över Egyptens larmande folkhop. Befall henne att fara ner i jordens djup tillsammans med döttrarna till mäktiga folkslag, till dem som redan har farit ner i graven. 19Vem överträffar du i skönhet? Far ner och lägg dig bland de oomskurna! 20Bland män som är genomborrade med svärd skall de falla. Svärdet är redo. Släpa bort henne med alla hennes folkskaror. 21Starka hjältar skall tala ur dödsriket till honom och till dem som hjälper honom: De har farit hit ner, och nu ligger de där, de oomskurna, genomborrade med svärd. 22Där ligger Assur med hela sin skara. Alla är de slagna och har fallit för svärd. Han är omgiven av deras gravar. 23Sina gravar har de fått längst ner i gropen. Runt omkring hans grav ligger hans skara. Alla är de slagna, fallna för svärd, de som spred skräck i de levandes land. 24Där ligger Elam med hela sin larmande hop runt omkring hans grav. Alla är de slagna och har fallit för svärd. Som oomskurna måste de fara ner i jordens djup, de som spred skräck omkring sig i de levandes land. Nu måste de bära sin skam med de andra som har farit ner i graven. 25Bland de slagna har han fått sitt läger med hela sin larmande hop. Runt omkring honom är deras gravar. Oomskurna ligger de där alla, slagna med svärd, ty de spred skräck i de levandes land. Nu måste de bära sin skam tillsammans med dem som har farit ner i graven. De ligger mitt ibland de slagna. 26Där ligger Mesek-Tubal med hela sin larmande hop. Runt omkring honom har de sina gravar. Alla är oomskurna och genomborrade med svärd, ty de spred skräck i de levandes land. 27Inte heller får de ligga bland de fallna, oomskurna hjältarna, som har farit ner till dödsriket i sin rustning och fått sina svärd lagda under sina huvuden. Nej, deras missgärningar vilar över deras ben, ty de spred skräck i de levandes land. 28Också du skall krossas bland de oomskurna och få ligga bland dem som är genomborrade med svärd. 29Där ligger Edom med sina kungar och alla sina furstar. Trots all sin makt har de fått sin plats bland dem som är slagna med svärd. De måste ligga där tillsammans med de oomskurna och med dem som har farit ner i graven. 30Där ligger alla Nordlandets furstar och alla sidonier, ty de for ner tillsammans med de slagna. För all den skräck de orsakade genom sin makt har de kommit på skam. De ligger där oomskurna bland dem som genomborrats med svärd. De måste bära sin skam tillsammans med dem som har farit ner i graven. 31Farao skall se dem, och han skall trösta sig i sorgen över hela sin larmande hop. Farao och hela hans här är slagna med svärd, säger Herren, Herren. 32Ty jag lät honom bli en skräck i de levandes land, men nu måste han läggas mitt ibland de oomskurna, hos dem som är slagna med svärd, farao med hela sin larmande hop, säger Herren, Herren."