1Jag menar: så länge arvingen är omyndig, är det ingen skillnad alls mellan honom och en slav, fast han äger allt. 2Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt. 3På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens stadgar. 4Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. 6Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: "Abba! Fader!" 7Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud. 8Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. 9Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? 10Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år. 11Jag är rädd att jag har ansträngt mig förgäves bland er. 12Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. 14Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus. 15Var hör man nu er lovprisning? Jag kan vittna om att ni då hade rivit ut era ögon och gett dem åt mig, om det varit möjligt. 16Har jag nu blivit er fiende, därför att jag säger er sanningen? 17Dessa människor är ivriga att vinna er men har inte rätt iver, utan vill skilja er från oss för att ni med så mycket större iver skall hålla er till dem. 18Det är bra att vara ivrig för det som är gott, det gäller alltid, och inte bara när jag är hos er. 19Mina barn, som jag nu än en gång med smärta föder, tills Kristus har tagit gestalt i er, 20jag skulle önska att jag nu var hos er och kunde ändra mitt tonfall, för jag vet mig ingen råd med er. 21Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte på lagen? 22Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. 23Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. 24Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. 25Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27Det står skrivet: Gläd dig, du ofruktsamma,du som inte föder barn,jubla högt, du som intekänner födslovånda,ty den ensamma har många barn,fler än den som har en man. 28Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29Och som det var då, att han som var född efter naturens ordning förföljde den som var född i kraft av Anden, så är det också nu. 30Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son. 31Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.