1Abraham tog sig ännu en hustru, och hon hette Ketura. 2Hon födde åt honom Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua. 3Joksan blev far till Saba och Dedan, och Dedans söner var assureerna, letuseerna och leummeerna. 4Midjans söner var Efa, Efer, Hanok, Abida och Eldaa. Alla dessa var Keturas söner. 5Och Abraham gav allt han ägde till Isak. 6Men åt sönerna till sina bihustrur gav han gåvor, och medan han ännu levde sände han dem bort från sin son Isak, österut till Österlandet. 7Abrahams ålder blev etthundrasjuttiofem år. 8Sedan gav han upp andan och dog i en god ålder, gammal och mätt på livet, och samlades till sitt folk. 9Hans söner Isak och Ismael begravde honom i grottan i Makpela mitt emot Mamre, på den mark som tillhört hetiten Efron, Sohars son. 10Denna mark hade Abraham köpt av hetiterna. Där begravdes Abraham och hans hustru Sara. 11Och efter Abrahams död välsignade Gud hans son Isak. Och Isak bosatte sig vid Beer-Lahaj-Roi. 12Detta är Ismaels, Abrahams sons, fortsatta historia. Han föddes åt Abraham av Hagar, Saras egyptiska slavinna. 13Och detta är namnen på Ismaels söner i den ordning de föddes: Nebajot, Ismaels förstfödde, vidare Kedar, Adbeel, Mibsam, 14Misma, Duma och Massa, 15Hadad och Tema, Jetur, Nafis och Kedma. 16Dessa var Ismaels söner och detta var sönernas namn i deras byar och tältläger, tolv furstar för deras stammar. 17Ismaels ålder blev etthundratrettiosju år. Därefter gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk. 18Hans ättlingar bodde i områdena från Havila ända till Shur, som ligger öster om Egypten, där vägen går mot Assyrien. De slog sig ner mitt emot alla sina bröder. 19Detta är Isaks, Abrahams sons, fortsatta historia. Abraham blev far till Isak, 20och Isak var fyrtio år gammal när han tog Rebecka till hustru, arameen Betuels dotter från Paddan-Aram och syster till arameen Laban. 21Isak bad till Herren för sin hustru Rebecka, eftersom hon inte kunde få barn. Och Herren bönhörde honom så att hans hustru Rebecka blev havande. 22Men barnen bråkade mycket med varandra i hennes moderliv. Då sade hon: "Om det blir så här, varför drabbar det mig?" Och hon gick för att fråga Herren. 23Herren svarade henne:"Två folk finns i ditt moderliv,två folkstammar skall ur ditt skötegå skilda vägar.Det ena folket skall blistarkare än det andra,och den äldre skall tjäna den yngre." 24När tiden var inne att hon skulle föda, se, då fanns det tvillingar i hennes moderliv. 25Den som kom fram först var rödhårig och hade som en hårmantel över hela kroppen. De gav honom namnet Esau. 26Sedan kom hans bror fram och han höll handen om Esaus häl. Därför fick han namnet Jakob. Isak var sextio år när de föddes. 27Pojkarna växte upp, och Esau blev en skicklig jägare som höll till ute i markerna. Jakob däremot blev en stillsam man som höll till vid tälten. 28Isak älskade Esau eftersom han hade smak för vilt. Men Rebecka älskade Jakob. 29En gång när Jakob höll på att koka soppa, kom Esau hem från marken, alldeles utmattad. 30Han sade till Jakob: "Låt mig få äta av det röda, det röda du har där, för jag är helt utmattad." Därav fick han namnet Edom. 31Men Jakob sade: "Sälj då din förstfödslorätt till mig." 32Esau svarade: "Jag är ju nära att dö. Vad har jag då för nytta av min förstfödslorätt?" 33Jakob sade: "Ge mig din ed på det." Han gav honom sin ed och sålde sin förstfödslorätt till Jakob. 34Och Jakob gav honom bröd och linssoppa. Esau åt och drack, steg sedan upp och gick sin väg. Så litet värdesatte Esau sin förstfödslorätt.