1Detta är de syner som Jesaja, Amos son, skådade angående Juda och Jerusalem, då Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda. 2Hör, ni himlar,lyssna, du jord,ty Herren talar.Barn har jag fött upp och fostrat,men de har gjort uppror mot mig. 3En oxe känner sin ägare,en åsna sin herres krubba,men Israel känner inget,mitt folk förstår ingenting. 4Ve dig, du syndiga släkte,du skuldbelastade folk,ni ogärningsmäns avkomma,ni vanartiga barn,som har övergivit Herren,föraktat Israels Heligeoch vikit bort ifrån honom. 5Var skall man mer slå er,då ni fortsätter i trolöshet?Hela huvudet är sjuktoch hela hjärtat svagt. 6Från fotbladet upp till huvudet finns inget helt,bara blåmärken, ärr och öppna sår,som inte är urkramade eller ombundna eller lindrade med olja. 7Ert land är en ödemark,era städer är uppbrända i eld,era åkrar förtärs i er åsyn av främlingar.En ödemark är det som efter främlingars framfart. 8Sions dotter har lämnats kvarsom en hydda i en vingård,som ett vaktskjul på ett gurkfält,som en belägrad stad. 9Om Herren Sebaot inte hade lämnat kvaren liten återstod åt oss,då hade vi blivit som Sodom,vi hade liknat Gomorra. 10Hör Herrens ord, ni Sodomsfurstar,lyssna till vår Guds undervisning, du Gomorrafolk! 11Vad skall jag med era många slaktoffer till?säger Herren.Jag är mätt på brännoffer av baggaroch på gödkalvars fett,till blod av tjurar, lamm och bockar har jag inte behag. 12När ni kommer för att träda fram inför mitt ansikte,vem begär då av er att mina förgårdar trampas ner? 13Bär inte längre fram meningslösa matoffer.Röken av dem är avskyvärd för mig.Jag står inte ut med nymånader, sabbater och utlysta fester -ondska tillsammans med högtidsförsamlingar. 14Min själ hatar era nymånader och högtider.De är en börda för mig,jag är trött på att bära den. 15När ni räcker ut era händer,döljer jag mina ögon för er.Även om ni ber mycket,kommer jag inte att lyssna.Era händer är fulla av blod. 16Tvätta er och gör er rena.Tag bort era onda gärningar från mina ögon.Sluta att göra det som är ont. 17Lär er att göra det som är gott,sök det rätta.Tillrättavisa förtryckaren,försvara den faderlöses rätt,stöd änkan i hennes sak. 18Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren.Om era synder än är blodröda,skall de bli snövita,om de än är röda som scharlakan,skall de bli vita som ull. 19Om ni är villiga att höra,skall ni få äta landets goda. 20Men om ni vägrar och är motsträviga,skall ni förtäras av svärd,ty så har Herrens mun talat. 21Hur har inte den trogna staden blivit en hora!Den var full av rätt.Då bodde rättfärdighet därinne,men nu mördare. 22Ditt silver har blivit slagg,ditt ädla vin är utspätt med vatten. 23Dina ledare är upprorsmänoch tjuvars kumpaner.Alla älskar de mutor och jagar efter vinning.Den faderlöses rätt försvarar de inte,och änkans sak kommer inte inför dem. 24Därför säger Herren, Herren Sebaot,den starke i Israel:Ve! Jag skall låta mina motståndare drabbas av min vredeoch jag skall hämnas på mina fiender. 25Jag skall vända min hand mot digoch rensa bort ditt slagg som med lutoch skaffa bort all din oädla malm. 26Jag skall åter ge dig sådana domaresom du hade förstoch sådana rådgivare som du hade i början.Därefter skall du kallas "rättfärdighetens stad","den trogna staden". 27Genom rätt skall Sion friköpas,genom rättfärdighet de som vänder tillbaka. 28Men fördärv skall drabbaalla överträdare och syndare,de som överger Herren skall gå under. 29Ja, ni skall komma på skammed de terebinter som var er lust,ni skall få skämmas över de lustgårdarsom ni har utvalt. 30Ty ni skall bli som en terebintmed vissnade löv,som en lustgård utan vatten. 31Och den starke skall bli som blånor,hans verk som en gnista.Båda skall brinna tillsammansoch ingen skall kunna släcka.