1Herre, du är min Gud!Jag vill upphöja dig,jag vill prisa ditt namn,för du gör underbara ting,dina rådslut från fordomutför du med trofasthet och sanning. 2Du har gjort stad till stenhög,befäst stad till ruiner,och främlingars fäste skall inte längre vara stad,det skall aldrig mer byggas upp. 3Därför skall det mäktiga folket ära dig,de skoningslösa hedningarnas städer frukta dig. 4Du är ett skydd för den svage,ett skydd för den fattige i hans nöd,en tillflykt undan storm,en skugga undan hetta.Ty de skoningslösas andedräkt är som en storm mot en vägg. 5Som du kuvar hettan när det är som torrast,så kuvar du främlingarnas larm.Ja, som hettan dämpas av molnets skugga,så dämpas de skoningslösas sång. 6Herren Sebaot skall på detta berggöra en festmåltid för alla folk,en festmåltid med utsökta rätter och gamla viner,ja, med bästa vin, väl klarat. 7Han skall på detta berg göra om intetden slöja som beslöjar alla folk,det täckelse som täcker alla folkslag. 8Han skall för alltid göra döden om intet.Herren Herren skall torka bort tårarna från alla ansikten,sitt folks vanära skall han ta bort från hela jorden.Ty Herren har talat. 9På den dagen skall man säga:Se, här är vår Gud!Honom väntade vi på,han skall frälsa oss.Ja, här är Herren som vi väntade på.Låt oss vara glada och fröjdas över hans frälsning. 10Ty Herrens hand skall vila över detta berg,men Moab skall trampas ner i sitt eget landliksom halm trampas ner i gödselhögen. 11Hur han än där breder ut sina händer,lik simmaren som simmar,skall dock hans stolthet brytas nertrots hans händers alla konster. 12Ja, dina murars höga fästningsverk störtar han omkull och förödmjukar,han slår dem till jorden, ner i stoftet.