1Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen var borttagen från den. 2Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom." 3Då begav sig Petrus och den andre lärjungen ut till graven. 4De sprang båda på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. 5Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. 6Strax därefter kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg linnebindlarna ligga där 7och duken som hade täckt huvudet. Men den låg inte tillsammans med bindlarna utan för sig, hopvikt på en särskild plats. 8Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. 9Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. 10Därefter vände lärjungarna tillbaka hem. 11Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven. 12Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. 13Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom." 14När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom." 16Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni" - det betyder lärare. 17Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 18Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne. 19På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." 20När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. 21Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 22Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Tag emot den helige Ande! 23Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden." 24Thomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen, hade inte varit med dem när Jesus kom. 25De andra lärjungarna sade nu till honom: "Vi har sett Herren." Men han svarade dem: "Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro." 26Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." 27Sedan sade han till Thomas: "Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!" 28Thomas svarade honom: "Min Herre och min Gud!" 29Jesus sade till honom: "Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser." 30Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. 31Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.