1Jag är mannensom har sett eländegenom hans vredes ris. 2Han har lett mig och låtit mig gåi mörker och inte i ljus. 3Ja, han vänder emot mig sin hand,gång på gång, hela dagen. 4Han lät mitt kött och min hud täras bort,han krossade mina ben. 5Han byggde upp en mur mot migoch omringade mig med bitterhet och möda. 6På mörka platser har han låtit mig bolikt de som länge varit döda. 7Han har byggt en mur omkring mig,jag kan inte komma ut,han har lagt på mig tunga bojor. 8Hur jag än klagar och ropar,stänger han ute min bön. 9Med huggen sten har han spärrat av mina vägar,mina stigar har han gjort krokiga. 10En björn som ligger på lur är han mot mig,ett lejon som ligger i försåt. 11Han har fört mig på avvägar och rivit mig i stycken.Förödelse lät han drabba mig. 12Han har spänt sin bågeoch ställt mig som ett mål för sin pil. 13Han har låtit pilar från sitt kogergå in i mina njurar. 14Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk,deras nidvisa dagen lång. 15Han har mättat mig med bitterhet,givit mig malört att dricka. 16Han har krossat mina tänder mot stenar,han har täckt mig med aska. 17Du har drivit min själ bort från friden,jag har glömt vad lycka är. 18Jag sade: "Det är slut med min livskraftoch mitt hopp till Herren." 19Tänk på mitt elände och min hemlöshet,malörten och giftet! 20Ständigt tänker min själ på detoch är bedrövad i mig. 21Detta tar jag till hjärtat,därför har jag hopp: 22Herrens nåd är det att det inte är ute med oss,ty det är inte slut med hans barmhärtighet. 23Den är var morgon ny,ja, stor är din trofasthet. 24Herren är min del, det säger mig min själ,därför står mitt hopp till honom. 25Herren är god mot dem som väntar på honom,mot den själ som söker honom. 26Det är gott att i stillhethoppas på hjälp från Herren. 27Det är gott för en manatt bära ett ok i sin ungdom. 28Må han sitta ensam och tyst,när han lägger bördor på honom. 29Må han sänka sin mun i stoftet;kanske finns det ännu hopp. 30Må han vända kinden till åt den som slår honomoch låta sig mättas med smälek. 31Ty Herren förkastar inte för evigt. 32Om han än bedrövar,förbarmar han sig efter sin stora nåd. 33Ty det är inte av hjärtathan plågar eller bedrövar människors barn. 34Att man krossar under sina fötteralla fångar i landet, 35att man förnekar en man hans rättinför den Högstes ansikte, 36att man handlar orätt mot någon i hans sak,skulle Herren inte se det? 37Vem talade och det blev så,utan att Herren hade befallt det? 38Kommer inte från den Högstes munbåde ont och gott? 39Varför klagar en människa här i livet,när hon straffas för sin synd? 40Låt oss rannsaka våra vägar och pröva dem,låt oss vända om till Herren! 41Låt oss lyfta upp våra hjärtan och våra händertill Gud i himlen! 42Vi har syndat och varit upproriska,och du har inte förlåtit. 43Du har dolt dig i vrede och förföljt oss,du har dödat och inte visat förbarmande. 44Du har dolt dig i moln,så att ingen bön når fram. 45Du har gjort oss till avskum och föraktmitt ibland folken. 46De spärrar upp munnen mot oss,alla våra fiender. 47Faror och fallgropar möter oss,förödelse och undergång. 48Vattenbäckar strömmar från mitt öga,ty dottern mitt folk går under. 49Mitt öga flödar utan uppehåll,det får ingen vila, 50förrän Herren blickar nerfrån himlen och ser. 51Mitt öga vållar min själ plågapå grund av alla unga kvinnor i min stad. 52De har ivrigt jagat mig som en fågel,de som utan orsak är mina fiender. 53De ville utsläcka mitt liv här i gropen,de kastade sten på mig. 54Vatten steg mig över huvudet.Jag sade: "Jag är förlorad!" 55Jag åkallade ditt namn, Herre,längst nere i gropen. 56Du har hört min röst,tillslut inte ditt öranär jag ber om lindring och hjälp. 57Du kom mig nära när jag åkallade dig,du sade: "Frukta inte!" 58Herre, du tar dig an min sak,du förlossar mitt liv. 59Du ser, Herre, den orätt jag får utstå.Döm i min sak! 60Du ser all deras hämndlystnad,alla deras anslag mot mig. 61Du har hört deras smädelser, Herre,alla deras anslag mot mig, 62mina fienders tal och deras onda planer,som riktas mot mig hela tiden. 63Vare sig de sitter eller stårsjunger de nidvisor om mig 64Du skall vedergälla dem, Herre,efter deras händers verk. 65Du skall lägga en slöja över deras hjärtan,din förbannelse skall komma över dem. 66Förfölj dem i vrede och förgör dem,så att de inte kan bestå under Herrens himmel