1Herren sade till Mose: Tala till prästerna, Arons söner, och säg: En präst får inte orena sig genom någon död bland sitt folk 2utom genom sina närmaste blodsförvanter: sin mor, sin far, sin son, sin dotter, sin bror 3eller genom sin syster, om hon var jungfru och stod honom nära och inte tillhörde någon man. I sådant fall må han ådraga sig orenhet genom henne. 4Eftersom han är en ledare bland sitt folk, får han inte ådraga sig orenhet och göra sig ohelig. 5Prästerna får inte som tecken på sorg raka någon del av sitt huvud, raka av kanten av sitt skägg eller rista något märke på sin kropp. 6De skall vara heliga inför sin Gud och får inte ohelga sin Guds namn, ty de bär fram Herrens eldsoffer, sin Guds mat. Därför skall de vara heliga. 7Ingen av dem skall ta till hustru en sköka eller en vanärad kvinna, och de skall inte heller ta till hustru en kvinna som blivit förskjuten av sin man, ty prästen är helgad åt sin Gud. 8Därför skall du akta honom helig, ty han bär fram din Guds mat. Han skall vara helig för dig, ty jag, Herren, som helgar er, är helig. 9Om en dotter till en präst van- ärar sig genom att bedriva otukt, vanärar hon sin far. Hon skall brännas upp i eld. 10Den som är överstepräst bland sina bröder, den som fått smörjelseoljan utgjuten på sitt huvud och blivit vigd med rätt att bära prästkläderna, skall inte ha sitt hår oordnat eller riva sönder sina kläder. 11Han skall inte gå in till någon död. Varken genom sin far eller sin mor får han orena sig. 12Han skall inte heller gå ut ur helgedomen och inte ohelga sin Guds helgedom, ty den vigning han fick genom sin Guds smörjelseolja är över honom. Jag är Herren. 13Till hustru skall han ta en kvinna som är jungfru. 14Han får inte ta en änka eller en frånskild kvinna, eller en vanärad kvinna, en sköka, utan han skall ta en jungfru av sitt eget folk till hustru, 15så att han inte ohelgar sina efterkommande bland sitt eget folk, ty jag är Herren, som helgar honom. 16Herren talade till Mose. Han sade: 17Säg till Aron: Av dina avkomlingar i kommande släkten skall ingen som har något lyte träda fram för att frambära sin Guds mat. 18Ingen som har något lyte får träda fram, varken en blind eller halt eller en som har ett lyte i ansiktet eller har någon lem för stor, 19ingen med bruten arm eller brutet ben, 20ingen som är puckelryggig eller dvärg eller som har fel på ögat eller som har skabb eller något annat utslag eller som är kastrerad. 21Av prästen Arons avkomlingar skall ingen som har något lyte gå fram för att offra Herrens eldsoffer. Har han ett lyte, får han inte gå fram för att offra sin Guds mat. 22Han må äta sin Guds mat, både det som är högheligt och det som är heligt. 23Men eftersom han har ett lyte skall han inte gå in till förlåten eller gå fram till altaret, så att han ohelgar mina heliga ting. Ty jag är Herren, som helgar dem. 24Detta talade Mose till Aron och hans söner och alla Israels barn.