1Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem två och två framför sig till varje stad och plats dit han själv skulle komma. 2Han sade till dem: "Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. 3Gå ut! Se, jag sänder er som lamm in bland vargar. 4Ta inte med er någon börs eller lädersäck eller några sandaler, och hälsa inte på någon under vägen. 5När ni kommer in i ett hus, säg då först: Frid över detta hus. 6Och om där bor en fridens man, skall den frid ni tillönskar vila över honom. Annars skall den vända tillbaka till er. 7Stanna i det huset, och ät och drick vad ni får, ty arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus. 8Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er. 9Bota de sjuka i den staden och säg till folket: Guds rike är nu hos er. 10Men om ni kommer till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: 11Till och med dammet som har fastnat på våra fötter i er stad stryker vi av för att vittna mot er. Men det skall ni veta att Guds rike är nu här. 12Jag säger er att på den dagen skall det bli drägligare för Sodom än för den staden. 13Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som har utförts i er hade gjorts i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha ångrat sig och suttit i säck och aska. 14Men så skall det också vid domen bli drägligare för Tyrus och Sidon än för er. 15Och du, Kapernaum, skall väl du upphöjas till himlen? Nej, ner i helvetet skall du fara. 16Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig." 17De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." 18Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er. 20Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen." 21I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för de olärda och små. Ja, Fader, detta var din goda vilja. 22Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för." 23När de var ensamma, vände sig Jesus till lärjungarna och sade: "Saliga är de ögon som ser det ni ser. 24Ty jag säger er: Många profeter och kungar ville se vad ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det." 25Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" 26Jesus sade till honom: "Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?" 27Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv." 28Jesus sade till honom: "Du svarade rätt. Gör det, så får du leva." 29Då ville mannen försvara sig och frågade Jesus: "Vem är då min nästa?" 30Jesus svarade:"En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lämnade honom där halvdöd. 31En präst kom händelsevis ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. 32På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. 33En samarit som färdades samma väg kom också dit. När han såg mannen, förbarmade han sig över honom. 34Han gick fram till honom, hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. 35Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värdshusvärden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka. 36Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?" 37Han svarade: "Den som visade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör som han." 38Medan de var på väg gick Jesus in i en by, där en kvinna som hette Marta tog emot honom i sitt hem. 39Hon hade en syster, Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. 40Marta däremot var helt upptagen med allt som skulle ställas i ordning, och hon gick fram och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig ensam att sköta allting? Säg nu till henne att hon hjälper mig." 41Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket. 42Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne."