1När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom. 2Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom. 3Jesus frågade de laglärda och fariseerna: "Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller är det inte tillåtet?" 4Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. 5Och han sade till dem: "Om någon av er har en son eller så bara en oxe som faller i en brunn, skulle han då inte genast dra upp honom även om det vore sabbat?" 6Det kunde de inte svara på. 7När han märkte hur gästerna valde ut de främsta platserna, berättade han en liknelse för dem. Han sade till dem: 8"När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon av gästerna är mer ansedd än du. 9När den som har bjudit både dig och honom kommer och säger till dig: Lämna plats åt honom, då måste du skamsen inta den nedersta platsen. 10Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer skall han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. 11Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd." 12Han sade också till den som bjudit honom: "När du bjuder på middag eller kvällsmål, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar. Kanske de bjuder tillbaka, och du får din belöning. 13Nej, när du skall hålla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda. 14Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka. Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse." 15En av gästerna som hörde detta sade till honom: "Salig är den som får bli bordsgäst i Guds rike." 16Jesus sade till honom: "En man ville ordna en festmåltid och bjöd många gäster. 17När tiden för festen var inne, skickade han ut sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt. 18Men de började alla ursäkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och måste gå ut och se på den. Jag hoppas du ursäktar. 19En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och är på väg att se vad de duger till. Jag hoppas du ursäktar. 20Ännu en annan sade: Jag har gift mig, och därför kan jag inte komma. 21Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev denne vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden, och för hit fattiga och krymplingar, blinda och lama. 22Tjänaren sade: Herre, vad du befallde har jag gjort, men här finns ännu plats. 23Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och uppmana enträget människor att komma in, så att mitt hus blir fullt. 24Ty jag säger er att ingen av de män som var bjudna skall smaka min måltid." 25Stora skaror följde honom, och han vände sig om och sade till dem: 26"Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. 27Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. 28Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte först ner och beräknar kostnaden för att se om han har råd att slutföra bygget? 29Annars, om han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt, är det fara värt att alla som ser det kommer att håna honom 30och säga: Den mannen började bygga men kunde inte slutföra bygget. 31Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och överväga, om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen? 32Om han inte kan det, skickar han sändebud och ber om fred, medan den andre ännu är långt borta. 33På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge, om han inte avstår från allt han äger. 34Salt är bra, men om saltet mister sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? 35Varken för jorden eller gödselhögen duger det. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med."