1Jesus kom därefter in i Jeriko och vandrade genom staden. 2Och se, där fanns en man som hette Sackeus och var förman vid tullen, och han var rik. 3Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskarans skull, ty han var liten till växten. 4Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen. 5När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ner, ty i dag måste jag komma och stanna i ditt hus." 6Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. 7Alla som såg det mumlade förargat: "Han har tagit in hos en syndare." 8Men Sackeus stod där och sade till Herren: "Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon, ger jag honom fyrdubbelt tillbaka." 9Jesus sade till honom: "I dag har frälsning kommit till denna familj, eftersom också han är en Abrahams son. 10Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat." 11När de hörde detta, berättade Jesus ännu en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de tänkte sig att Guds rike genast skulle träda fram på ett synligt sätt. 12Han sade: "En man av förnäm släkt for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka. 13Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: Gör affärer med dessa tills jag kommer tillbaka. 14Men hans landsmän hatade honom, och när han hade farit skickade de sändebud som skulle säga: Vi vill inte ha honom till kung över oss. 15Men han fick sin kungavärdighet, och när han kom tillbaka lät han kalla till sig tjänarna som hade fått pengarna. Han ville veta vad var och en hade förtjänat. 16Den förste kom och sade: Herre, ditt pund har gett tio pund till. 17Då sade kungen: Bra, du gode tjänare. Eftersom du har varit trogen i det minsta skall du härska över tio städer. 18Den andre kom och sade: Ditt pund har gett fem pund till. 19Kungen sade till honom: Du skall härska över fem städer. 20Därefter kom en annan tjänare och sade: Herre, se här är ditt pund. Jag har haft det förvarat i en duk 21av fruktan för dig, eftersom du är en sträng man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått. 22Hans herre sade till honom: Efter dina egna ord skall jag döma dig, du onde tjänare! Du visste att jag är en sträng man, som tar ut vad jag inte har satt in och skördar vad jag inte har sått. 23Varför satte du inte in mina pengar i en bank, så att jag kunde få ut dem med ränta när jag kom tillbaka? 24Och till dem som stod bredvid sade han: Ta ifrån honom hans pund och ge det åt den som har tio pund. 25De sade: Herre, han har redan tio pund. 26Ja, jag säger er: Var och en som har skall få, men den som inget har, från honom skall tas också det han har. 27Men dessa mina fiender som inte ville ha mig till kung över sig, för hit dem och hugg ner dem inför mina ögon." 28Sedan Jesus hade sagt detta gick han framför dem upp till Jerusalem. 29Då han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 30och sade: "Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna ett åsneföl, som står där bundet och som ännu ingen har suttit på. Lös det och led hit det. 31Och om någon frågar er varför ni löser det, skall ni svara: Herren behöver det." 32De som var utsända begav sig i väg och fann att det var som han hade sagt dem. 33Och de löste fölet. Då frågade de som ägde det: "Varför löser ni fölet?" 34De svarade: "Herren behöver det." 35Och de ledde det till Jesus och lade sina mantlar på det och lät Jesus sitta upp. 36Och där han red fram bredde man ut sina mantlar på vägen. 37Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett: 38"Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!" 39Några fariseer i folkmassan sade då till honom: "Mästare, säg åt dina lärjungar att tiga!" 40Han svarade: "Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa." 41När Jesus kom närmare och såg staden, brast han i gråt över den 42och sade: "Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon. 43Ty det skall komma dagar över dig, när dina fiender kastar upp en belägringsvall runt dig och omringar och ansätter dig från alla håll. 44De skall slå dig och dina barn i dig till marken och skall inte lämna kvar i dig sten på sten, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig." 45Sedan gick Jesus in på tempelplatsen och började driva ut dem som sålde där. 46Han sade till dem: "Det står skrivet: Mitt hus skall vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste." 47Och han undervisade var dag i templet. Översteprästerna, de skriftlärda och folkets ledare sökte efter ett tillfälle att röja honom ur vägen, 48men de kunde inte komma på hur de skulle gå till väga. Ty allt folket hängde vid hans läppar och lyssnade ivrigt.