1Jesus såg upp och märkte hur de rika lade sina gåvor i offerkistan. 2Men han såg också hur en fattig änka lade ner två små kopparmynt. 3Då sade han: "Amen säger jag er: Denna fattiga änka gav mer än alla andra. 4Ty det var av sitt överflöd som alla andra lade något i offerkistan, men hon offrade av sin fattigdom allt vad hon hade att leva på." 5När några talade om hur templet var utsmyckat med vackra stenar och tempelgåvor, sade Jesus: 6"Ni ser detta. Det skall komma dagar då här inte skall lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner." 7Då frågade de honom: "Mästare, när skall detta ske? Och vad blir tecknet på att det står för dörren?" 8Han svarade: "Se till att ni inte blir vilseledda. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Men följ dem inte! 9Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Ty sådant måste först hända, men det betyder inte att slutet kommer omedelbart." 10Vidare sade han till dem: "Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. 11Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen. 12Men innan allt detta händer, skall man gripa och förfölja er. Man skall utlämna er åt synagogor och fängelser och ställa er inför kungar och landshövdingar för mitt namns skull. 13Detta ger er tillfälle att vittna. 14Bestäm er därför att inte förbereda något försvarstal. 15Ty jag skall själv lägga orden i er mun och ge er vishet som ingen av era fiender skall kunna stå emot eller motsäga. 16Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och bröder, av släktingar och vänner, och en del av er skall man döda. 17Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. 18Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. 19Genom att stå fasta skall ni vinna era själar. 20När ni ser Jerusalem omringas av härar, då skall ni veta att staden snart skall bli ödelagd. 21Då måste de som bor i Judeen fly bort till bergen, och de som bor inne i staden måste lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. 22Ty detta är vedergällningens tid, då allt som är skrivet skall gå i uppfyllelse. 23Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! Ty landet skall drabbas av en stor nöd, och vredesdomen skall komma över detta folk. 24De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk. Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade. 25Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. 26Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. 27Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. 28Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning." 29Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. 30Så snart ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. 31När ni ser att detta händer, vet ni på samma sätt att Guds rike är nära. 32Amen säger jag er: Detta släkte skall inte förgå, förrän allt detta sker. 33Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. 34Men akta er för att berusa er och dricka er fulla och låta era hjärtan tyngas av det dagliga livets omsorger, så att den dagen plötsligt kommer över er 35som en snara. Ty den skall komma över alla som bor på jorden. 36Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen." 37Om dagarna var han i templet och undervisade, men på kvällarna gick han ut och övernattade på det berg som kallas Oljeberget. 38Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.