1Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och fördes av Anden omkring i öknen, 2där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var förbi, blev han hungrig. 3Då sade djävulen till honom: "Är du Guds Son, så befall att den här stenen blir bröd." 4Jesus svarade honom: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd." 5Då förde djävulen honom högt upp och visade honom för ett ögonblick alla riken i världen 6och sade: "Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill. 7Därför skall allt vara ditt, om du tillber mig." 8Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna." 9Sedan förde djävulen honom till Jerusalem och ställde honom på tempelmurens utsprång och sade till honom: "Är du Guds Son, så kasta dig ner härifrån! 10Det står skrivet: Han skall befalla sina änglar att skydda dig, 11och De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten." 12Jesus svarade honom: "Det är sagt: Du skall inte fresta Herren din Gud." 13När djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid. 14I Andens kraft vände Jesus tillbaka till Galileen, och ryktet om honom gick ut i hela trakten däromkring. 15Han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla. 16Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, 17och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: 18Herrens Ande är över mig,ty han har smort migtill att predika glädjens budskapför de fattiga.Han har sänt mig för att ropa utfrihet för de fångnaoch syn för de blinda,för att ge de betryckta frihet 19och predika ett nådens år från Herren. 20Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. 21Då började han tala till dem: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." 22Men alla vittnade mot honom och häpnade över de nådens ord som utgick från hans mun. Och de frågade: "Är inte han Josefs son?" 23Då sade han till dem: "Utan tvekan kommer ni att vända detta ordspråk mot mig: Läkare, bota dig själv, och säga: Vi har hört allt som hände i Kapernaum. Gör det också här i din hemstad." 24Och han fortsatte: "Amen säger jag er: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. 25Jag säger er sanningen: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, då himlen var tillsluten i tre år och sex månader och det kom en stor hungersnöd över hela landet. 26Ändå blev inte Elia sänd till någon av dem utan bara till en änka i Sarepta i Sidons land. 27Och fastän det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, blev ingen av dem renad utan endast Naaman från Syrien." 28Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta. 29De reste sig upp och drev honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på och ville störta ner honom. 30Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare. 31Så begav han sig ner till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten. 32De kände sig träffade av hans undervisning, eftersom han talade med makt och myndighet. 33I synagogan fanns en man som hade en oren ande som skrek: 34"Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige." 35Då talade Jesus strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36Alla blev mycket häpna och sade till varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och de far ut." 37Och ryktet om honom spreds överallt i trakten. 38Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. 39Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem. 40Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41Onda andar for även ut ur många, och de ropade: "Du är Guds Son." Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias. 42När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom, och när de kom till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom från att lämna dem. 43Men han sade till dem: "Också för de andra städerna måste jag predika evangeliet om Guds rike. Det är därför jag har blivit sänd." 44Och han predikade i synagogorna i Judeen.