1Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2Fem av dem var oförståndiga och fem var förståndiga. 3De oförståndiga tog sina lampor men tog ingen olja med sig. 4De förståndiga tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. 5Då nu brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade. 6Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom. 7Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. 8De oförståndiga sade till de förståndiga: Ge oss av er olja! Våra lampor slocknar. 9De förståndiga svarade: Den räcker kanske inte både för oss och för er. Gå i stället till dem som säljer och köp. 10Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes. 11Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! 12Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte. 13Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer. 14Det kommer att bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och lämnade sin förmögenhet åt dem. 15En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent - var och en efter hans förmåga. Sedan gav han sig i väg. 16Den som hade fått fem talenter gick genast och satte dem i omlopp och tjänade fem talenter till. 17Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. 18Men den som fått en talent gick och grävde ner den i marken och gömde sin herres pengar. 19En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem. 20Den som hade fått fem talenter kom då och lämnade fram fem talenter till och sade: Herre, fem talenter överlämnade du åt mig. Nu har jag tjänat fem till. 21Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! 22Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, två talenter överlämnade du åt mig. Här är två till som jag har tjänat. 23Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! 24Också den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag vet att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. 25Av fruktan för dig gick jag och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt. 26Hans herre svarade honom: Du onde och late tjänare. Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. 27Då borde du ha satt in mina pengar i en bank, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom. 28Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt honom som har tio talenter. 29Ty var och en som har skall få, och det i överflöd, men den som inget har, från honom skall tas också det han har. 30Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där skall man gråta och skära tänder. 31När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. 32Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna. 33Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra. 34Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. 35Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig. 37Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? 38Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig? 39Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? 40Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. 41Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte. 44Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? 45Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."