1När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2Då började han tala och undervisa dem: 3"Saliga är de som är fattiga i anden,dem tillhör himmelriket. 4Saliga är de som sörjer,de skall bli tröstade. 5Saliga är de ödmjuka,de skall ärva jorden. 6Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet,de skall bli mättade. 7Saliga är de barmhärtiga,de skall få barmhärtighet. 8Saliga är de renhjärtade,de skall se Gud. 9Saliga är de som skapar frid,de skall kallas Guds barn. 10Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull,dem tillhör himmelriket. 11Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er. 13Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. 14Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. 15Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. 16Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen. 17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. 18Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. 19Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket. 21Ni har hört att det är sagt till fäderna: Du skall inte mörda. Den som mördar är skyldig inför domstolen. 22Jag säger er: Den som är vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger till sin broder: Ditt dumhuvud, är skyldig inför Stora rådet, och den som säger: Din dåre, är skyldig och döms till det brinnande Gehenna. 23Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, 24så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva. 25Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse. 26Amen säger jag dig: Du slipper inte ut därifrån, förrän du har betalat till sista öret. 27Ni har hört att det är sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. 28Jag säger er: Var och en som med begär ser på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta. 29Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna. 30Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kommer till Gehenna. 31Det är sagt: Den som skiljer sig från sin hustru skall ge henne skilsmässobrev. 32Jag säger er: Var och en som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås med henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott. 33Ni har vidare hört att det är sagt till fäderna: Du skall inte svära falskt och: Du skall hålla din ed inför Herren. 34Jag säger er: Ni skall inte alls svära - varken vid himlen, den är Guds tron, 35eller vid jorden, den är hans fotpall, eller vid Jerusalem, det är den store Konungens stad. 36Inte heller skall du svära vid ditt huvud, ty du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. 37Ert tal skall vara ja, ja, och nej, nej. Allt utöver det kommer från den onde. 38Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. 39Jag säger er: Stå inte emot den som är ond, utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom. 40Om någon vill ställa dig inför rätta och ta din livklädnad, så låt honom få din mantel också. 41Om någon tvingar dig att gå med en mil, gå två mil med honom. 42Ge åt den som ber dig, och vänd dig inte bort från den som vill låna av dig. 43Ni har hört att det är sagt: Du skall älska din nästa och hata din ovän. 44Jag säger er: Älska era ovänner och be för dem som förföljer er. 45Då är ni er himmelske Faders barn. Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 46Ty om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte publikaner det också? 47Och om ni hälsar endast på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte hedningar det också? 48Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.