1Profetia om Nineve, boken med elkositen Nahums syn. 2Herren är en nitälskande Gud och en hämnare.Herren tar hämnd och vredgas,Herren tar hämnd på sina ovänner,han har vrede i förvar åt sina fiender. 3Herren är sen till vredemen stor i kraft,han låter ingen gå ostraffad.Herren har sin väg i storm och oväder,och molnen är dammet under hans fötter. 4Han straffar havet och låter det torka ut,alla floder låter han sina.Då tynar Basan och Karmel bortoch Libanons grönska vissnar. 5Bergen darrar för honomoch höjderna smälter ner.Jorden bävar för hans ansikte,världen och alla som bor där. 6Vem kan bestå inför hans förbittring,vem kan uthärda hans vredes glöd?Hans vrede brinner som eldoch klipporna rämnar inför honom. 7God är Herren,en tillflykt på nödens dag,han känner dem som flyr till honom. 8Men med en störtflod förintar hanplatsen där Nineve står,och mörker förföljer hans fiender. 9Vad ni än tänker ut mot Herrenskall han komma med fullständig ödeläggelse.Nöden skall inte komma två gånger. 10Om de än är hopslingrade som törnsnåroch druckna av sitt drickande,skall de alla förtäras som torrt gräs. 11Från dig har en man gått ut,en som tänker ut ont mot Herren,en rådgivare i ondska. 12Så säger Herren:"Hur starka och många de än är,skall de ändå mejas ner och försvinna.Jag har plågat dig,men skall inte plåga dig mer. 13Nu skall jag bryta sönder hans ok över dig,dina band skall jag slita av." 14Men om dig, Nineve, har Herren befallt:"Det skall inte mer finnas några efterkommande med ditt namn.Ur dina gudars hus skall jag utrota alla bilder,både skurna och gjutna.Jag skall göra i ordning en grav åt dig,ty du är ingenting värd." 15Se, över bergen kommer hansom frambär gott budskap,han som förkunnar frid.Fira dina högtider, Juda,infria dina löften.Ty den onde skall inte mer dra fram genom dig,han är helt tillintetgjord.