1Herren talade till Mose. Han sade: 2"Gör dig två silvertrumpeter, i hamrat arbete skall du göra dem. Du skall använda dem när menigheten skall sammankallas och när lägren skall bryta upp. 3När man stöter i dem båda skall hela menigheten samlas hos dig vid ingången till uppenbarelsetältet. 4Men när man stöter endast i den ena, skall furstarna, huvudmännen för Israels ätter, samlas hos dig. 5När ni blåser en larmsignal, skall de läger som ligger österut bryta upp. 6Och när ni blåser larmsignal för andra gången, skall de läger som ligger söderut bryta upp. När lägren skall bryta upp skall man blåsa larmsignal. 7Men när församlingen skall sammankallas, skall ni inte blåsa larmsignal utan stöta i trumpeterna. 8Det är Arons söner, prästerna, som skall blåsa i trumpeterna. Detta skall vara en evig stadga för er, släkte efter släkte. 9När ni i ert land drar ut till strid mot någon fiende som angriper er, skall ni blåsa larmsignal i trumpeterna. Då skall ni bli ihågkomna inför Herrens, er Guds, ansikte, och bli räddade från era fiender. 10Och i dagar av glädje, vid era högtider och nymånader, skall ni stöta i trumpeterna vid era brännoffer och gemenskapsoffer. De skall göra att ni blir ihågkomna inför er Gud. Jag är Herren, er Gud." 11Andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen, höjde sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel. 12Då bröt Israels barn upp från Sinai öken och gick från plats till plats, och molnskyn stannade i öknen Paran. 13När de nu första gången bröt upp efter Herrens befallning genom Mose, 14var det Juda barns läger under sitt baner som först bröt upp, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Nahson, Amminadabs son. 15Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars stam var Netanel, Suars son. 16Anförare för den här som utgjordes av Sebulons stam var Eliab, Helons son. 17Sedan tabernaklet hade tagits ner, bröt Gersons och Meraris barn upp och bar tabernaklet. 18Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Elisur, Sedeurs son. 19Anförare för den här som utgjordes av Simeons stam var Selumiel, Surisaddajs son. 20Anförare för den här som utgjordes av Gads stam var Eljasaf, Deguels son. 21Sedan bröt kehatiterna upp, de bar de heliga föremålen. Och tabernaklet sattes upp innan de hann fram. 22Därefter bröt Efraims läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Elisama, Ammihuds son. 23Anförare för den här som utgjordes av Manasse stam var Gamliel, Pedasurs son. 24Och anförare för den här som utgjordes av Benjamins stam var Abidan, Gideonis son. 25Därefter bröt Dans läger upp under sitt baner som en eftertrupp för alla läger, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Ahieser, Ammisaddajs son. 26Anförare för den här som utgjordes av Asers stam var Pagiel, Okrans son. 27Och anförare för den här som utgjordes av Naftalis stam var Ahira, Enans son. 28Detta var ordningen när Israels barn bröt upp, häravdelning efter häravdelning. 29Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfar: "Vi bryter nu upp och går till det land om vilket Herren har sagt: Jag skall ge det till er. Följ med oss, så skall vi göra gott mot dig, ty Herren har lovat Israel allt gott." 30Men han svarade honom: "Jag vill inte följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och min släkt." 31Mose sade: "Nej, lämna oss inte. Du vet bäst var vi kan slå läger i öknen, du skall bli vårt öga. 32Om du följer med oss skall vi låta dig få del av det goda som Herren gör med oss." 33Och de bröt upp från Herrens berg och vandrade tre dagsresor. Herrens förbundsark gick framför dem de tre dagarna för att utse viloplats åt dem. 34Herrens molnsky svävade över dem om dagen, när de bröt upp från sin lägerplats. 35Och så ofta arken bröt upp, sade Mose:"Stå upp, Herre!Låt dina fiender skingras,låt dem som hatar dig fly för ditt ansikte." 36Och när den sattes ner, sade han:"Vänd åter, Herre,till Israels ätters många tusenden."