1Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung. 2Av dem lär man känna vishet och förmaningoch att förstå kloka ord. 3Av dem hämtar man förmaning till vist handlande,till rättfärdighet, rätt och redbarhet. 4De ger enkla människor klokhet,de unga kunskap och omdöme. 5Den vise hör dem och får ökad lärdomoch den förståndige inhämtar visa råd. 6Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser,de visas ord och deras gåtor. 7Att frukta Herren är början till kunskap,men vishet och förmaning föraktas av dåren. 8Hör, min son, din fars förmaning,förkasta inte din mors undervisning. 9Ty sådant är en skön krans för ditt huvudoch en vacker kedja kring din hals. 10Min son, om syndare lockar dig,så följ dem inte. 11Om de säger: "Kom med oss,vi vill ligga på lur efter blod,gillra fällor för oskyldiga utan orsak. 12Likt dödsriket vill vi sluka dem levande,fastän friska och sunda måste de fara ner i graven. 13Allt dyrbart skall vi vinna,vi skall fylla våra hus med byte. 14Dela du med oss vår lott,vi skall alla ha samma penningpung." 15Min son, gå inte samma väg som de,håll din fot borta från deras stig. 16Deras fötter skyndar till det som är ont,de hastar att utgjuta blod. 17Det är meningslöst att breda ut nätetinför ögonen på fåglarna. 18Men dessa ligger på lur efter sitt eget blod,de gillrar fällor för sina egna liv. 19Så går det var och en som söker orätt vinning,sin egen herre berövar han livet. 20Visheten ropar högt på gatan,på torgen låter hon sin röst höras. 21I gathörnens buller predikar hon,där portarna i staden slås upptalar hon sina ord: 22"Hur länge skall ni oförståndiga älska oförstånd,ni smädare njuta av att smädaoch ni dårar hata kunskap? 23Vänd er till mig när jag varnar er.Se, jag skall låta min Ande flöda över er,jag skall låta er lära känna mina ord. 24Ni vägrade lyssna när jag ropadeoch ingen brydde sig om att jag räckte ut min hand, 25ni förkastade alla mina rådoch ville ej veta av mina varningar. 26Därför skall också jag le när olycka drabbar er,och håna er när förskräckelse kommer över er, 27när förskräckelse kommer som ett oväderoch olycka närmar sig som en storm,när nöd och ångest drabbar er. 28Då skall de ropa till mig utan att få svar,de skall söka mig utan att finna mig. 29Eftersom de hatade kunskapoch inte ville frukta Herren, 30eftersom de inte ville veta av mitt rådoch föraktade alla mina varningar, 31därför skall de äta sina gärningars fruktoch mättas av sina onda planer. 32Ty de oförståndigas avfällighet skall döda democh dårarnas sorglöshet förgöra dem. 33Men den som hör mig skall bo i trygghetutan att behöva frukta något ont."