1För sångmästaren, en psalm av David. 2Jag väntade ivrigt på Herren,och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. 3Han drog mig upp ur fördärvets grop,ur den djupa dyn.Han ställde mina fötter på en klippaoch gjorde mina steg fasta. 4Han lade i min mun en ny sång,en lovsång till vår Gud.Många skall se det och frukta,och de skall förtrösta på Herren. 5Salig är den mansom sätter sin förtröstan till Herrenoch inte vänder sig till de stolta,de som viker av till lögngudar. 6Herre, min Gud,många är de under du har gjortoch de tankar du har tänkt för oss.Ingenting kan liknas vid dig.Jag ville förkunna dem och tala om dem,men de är fler än man kan räkna. 7Slaktoffer och matoffer vill du inte ha- du har öppnat mina öron -brännoffer och syndoffer begär du inte. 8Därför säger jag: "Se, jag kommer, i bokrullen står det skrivet om mig. 9Att göra din vilja, min Gud, är min glädje,din lag är i mitt hjärta." 10Jag förkunnar det glada budskapet om rättfärdigheti den stora församlingen.Se, jag tillsluter inte mina läppar,du, Herre, vet det. 11Din rättfärdighet döljer jag inte i mitt hjärta,om din trofasthet och din frälsningtalar jag.Jag tiger inte om din nåd och din sanningför den stora församlingen. 12Du, Herre, må ej ta din barmhärtighet ifrån mig,må din nåd och din sanning alltid bevara mig. 13Ty lidanden omger mig,fler än jag kan räkna.Mina synder har hunnit ifatt mig,jag orkar inte se dem.De är fler än håren på mitt huvud,och mitt mod har övergivit mig. 14Herre, var mig nådig och rädda mig,Herre, skynda till min hjälp! 15Låt alla dem som står efter mitt livkomma på skam och blygas.Låt dem som önskar mig olyckavika tillbaka och blygas. 16Låt dem häpna och skämmas som säger till mig:"Rätt åt dig, rätt åt dig!" 17Må alla som söker dig jubla och vara glada i dig.De som älskar din frälsning må alltid säga:"Lovad vare Herren!"Jag är betryckt och fattig,men Herren har omsorg om mig.Min hjälp och min befriare är du.Min Gud, dröj inte!