1För sångmästaren. En sång av Koras söner till alamót. 2Gud är vår tillflykt och vår starkhet,en hjälp i nöden, väl beprövad. 3Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakaroch bergen störtar ner i havsdjupet, 4om än havets vågor brusar och svallar,så att bergen bävar vid dess uppror. Sela. 5En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad,åt den Högstes heliga boning. 6Gud bor där inne, den vacklar inte,Gud hjälper den när morgonen gryr. 7Hednafolken larmar, riken vacklar,han låter sin röst höras,då smälter jorden. 8Herren Sebaot är med oss,Jakobs Gud är vår borg. Sela. 9Kom och skåda Herrens verk!Gärningar som väcker häpnad gör han på jorden. 10Han stillar strider över hela jorden,bågen bryter han sönder och bräcker spjutet,vagnarna bränner han upp i eld. 11"Bli stilla och besinna att jag är Gud,upphöjd bland hednafolken,upphöjd på jorden."Herren Sebaot är med oss,Jakobs Gud är vår borg. Sela.