1En sång, en psalm av Koras söner. 2Stor är Herren och högt prisadi vår Guds stad, på sitt heliga berg. 3Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd,berget Sion längst upp i norr,den store konungens stad. 4Gud är i dess palats,han har gjort sig känd som en tillflykt. 5Se, kungarna slog sig samman,tillsammans drog de fram. 6De såg, då häpnade de,blev förskräckta och flydde. 7De greps där av bävan,av vånda som hos en barnaföderska, 8som när Tarsisskeppen krossas av östanvinden. 9Det vi har hört om får vi nu sei Herren Sebaots stad, i vår Guds stad.Gud håller den vid makt till evig tid. Sela. 10Vi tänker, o Gud, på din nåd,när vi är i ditt tempel. 11Såsom ditt namn, o Gud,når också ditt lov intill jordens ändar,din högra hand är full av rättfärdighet. 12Sions berg gläder sig,Juda döttrar jublarför dina domars skull. 13Gå runt Sion, vandra omkring det,räkna dess torn! 14Ge akt på dess murar,gå igenom dess palats,så att ni kan berätta om detför ett kommande släkte.Ty sådan är Gud, vår Gud,alltid och för evigt.Han skall leda oss bortom döden.