1För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran". En sång av David, när filisteerna grep honom i Gat. 2Var mig nådig, Gud,ty människor vill ta mitt liv,stridslystet angriper de mig hela tiden. 3Ständigt står mina förföljare efter mitt liv,de är många som i högmod strider mot mig. 4När fruktan kommer över migförtröstar jag på dig. 5Med Guds hjälp skall jag prisa hans ord,på Gud förtröstar jag och fruktar inte.Vad kan det som är kött göra mig? 6Ständigt förvränger de mina ord,alla deras tankar går ut på att skada mig. 7De gaddar sig samman, de lägger försåt,de vaktar på mina steg,de står efter mitt liv. 8Skulle de räddas i sin ondska?Nej, slå ner folken i din vrede, Gud. 9Du håller räkning på mina flyktdagar.Samla mina tårar i din skål,de står ju i din bok. 10Mina fiender måste vika tillbakanär jag ropar till dig.Detta vet jag, ty Gud är med mig. 11Med Guds hjälp skall jag prisa hans ord,med Herrens hjälp skall jag prisa hans ord. 12På Gud förtröstar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig? 13Jag har löften att infria till dig, Gud,jag vill ge dig lovoffer.Ty du har räddat min själ från dödenoch mina fötter från fall,så att jag kan vandra inför Gudi de levandes ljus.