1Du hämndens Gud, Herre,du hämndens Gud, träd fram i glans! 2Res dig, du jordens domare,vedergäll de högmodiga vad de har gjort! 3Hur länge skall de ogudaktiga, Herre,hur länge skall de ogudaktiga triumfera? 4Deras mun flödar över av fräckt tal,Alla ogärningsmän förhäver sig. 5Ditt folk, Herre, krossar de,din arvedel förtrycker de, 6änkor och främlingar dräper de,faderlösa mördar de. 7De säger: " Herren ser det inte,Jakobs Gud märker det inte." 8Besinna er, ni oförnuftiga bland folket,ni dårar, när skall ni få förstånd? 9Han som har planterat örat, skulle han inte höra?Han som har gjort ögat, skulle han inte se? 10Han som tuktar folken, skulle han inte straffa,han som lär människorna förstånd? 11Herren känner människornas tankar,han vet att de är tomhet. 12Salig är den man som du, Herre, tillrättavisaroch undervisar från din lag 13för att ge honom ro i onda dagar,till dess att de ogudaktigas grav har blivit grävd. 14Ty Herren förskjuter inte sitt folk,han överger inte sin arvedel. 15Rättfärdighet skall åter gälla i rätten,och alla rättsinniga skall hålla sig till den. 16Vem står upp för att försvara mig mot de onda?Vem hjälper mig mot ogärningsmännen? 17Om inte Herren vore min hjälpskulle min själ snart bo i det tysta. 18När jag sade: "Min fot vacklar",då var din nåd mitt stöd, Herre. 19När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta,då gladde din tröst min själ. 20Kan du ha gemenskap med orättfärdighetens domstol,där de brukar våld i lagens namn, 21där de angriper den rättfärdigeoch fördömer oskyldigt blod? 22Men Herren är för mig en borg,min Gud är min tillflykts klippa. 23Han låter deras brott drabba dem själva,han förgör dem för deras ondskas skull,ja, Herren, vår Gud, skall förgöra dem.