1Och jag lyfte upp ögonen och såg, och se, där var en man med ett mätsnöre i handen. 2Då frågade jag: "Vart går du?" Han svarade: "Att mäta Jerusalem för att se hur brett och långt det skall bli." 3Och se, ängeln som talade med mig kom fram, och en annan ängel kom emot honom. 4Han sade till denne: "Skynda i väg och säg till den unge mannen: Jerusalem skall ligga som en obefäst plats, på grund av den stora mängd människor och djur som finns därinne. 5Och jag själv, säger Herren, skall vara en mur av eld omkring staden, och jag skall vara härligheten därinne." 6Upp, upp! Fly från landet i norr, säger Herren, ty som himlens fyra vindar har jag skingrat er, säger Herren. 7Upp, Sion! Rädda dig, du som bor hos Babels dotter. 8Ty så säger Herren Sebaot, han som för sin härlighets skull har sänt mig till hednafolken som har plundrat er: "Den som rör vid er, rör vid hans ögonsten. 9Se, jag lyfter min hand mot dem, och de skall bli ett byte för sina slavar." Ni skall då förstå att Herren Sebaot har sänt mig. 10Jubla och gläd dig, du Sions dotter, ty se, jag kommer och jag skall bo i dig, säger Herren. 11Många hednafolk skall på den dagen sluta sig till Herren och bli mitt folk, och jag skall bo i dig. Du skall förstå att Herren Sebaot har sänt mig till dig. 12Herren skall äga Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång skall han utvälja Jerusalem. 13Var stilla inför Herren, allt kött, ty han har trätt fram ur sin heliga boning.